Forskning om den turkisktalande världen vid Uppsala universitet

Rapport: Symposium om Mekka-tavlan på Carolina Rediviva. Johan Heldt

Måndagen den 5 maj anordnade Karin Ådahl, i samarbete med Uppsala universitets Forum för turkiska studier, Uppsala universitetsbibliotek och Svenska forskningsinstitutet i Istanbul, ett internationellt symposium på Carolina Rediviva om den berömda avbildningen av Mekka som funnits i bibliotekets ägo i snart 300 år. Symposiet hade rubriken "The image of Mecca. The iconography, the topography and the pilgrimage". Karin Ådahl, som sedan länge är väl förtrogen med tavlan, hade samlat en handfull forskare som i sina föredrag kunde anlägga olika perspektiv på tavlan. Symposiet är det första evenemanget som arrangeras av Forum för turkiska studier (www.turkicforum.uu.se).

För precis 300 år sedan, 1714, medförde teologen och filologen Michael Eneman en tavla av staden Mekka då han efter nio års utlandsvistelse återvände till Uppsala. Den utgör en för sin tid och miljö unik avbildning av Mekka med sitt tredimensionella perspektiv, sin i övrigt egenartade ikonografi, och sina delvis ganska svårtydbara c:a 75 topografiska inskrifter på osmanskturkiska (med arabisk skrift). Trots detta har den länge förblivit relativt okänd i forskarvärlden. Symposiets syfte var därför att ge tavlan den uppmärksamhet den förtjänar.

Symposiedeltagarna blev först välkomnade av överbibliotekarie Lars Burman. Därefter gav Éva Á. Csató Johanson och Birsel Karakoç en kort presentation av det nyinrättade Forum för turkiska studier och Johan Mårtelius presenterade Svenska forskningsinstitutet i Istanbul.

Karin Ådahl var den första i raden av föredragshållare. Hon talade om Karl XII:s orientexpeditioner och den dokumentering i form av dagböcker, brev, bilder och andra föremål vi har kvar från dem. Mot den bakgrunden kunde Karin Ådahl sedan teckna Mekka-tavlans väg från Orienten genom Europa till Uppsala och Carolina Redivivas samlingar.

Johan Heldt kunde presentera nya uppgifter angående var tavlan hade införskaffats. Det visar sig att det antagligen inte var Michael Eneman utan hans resekamrat Johan Silfwercrantz som köpt den i Kairo våren 1712, och att Eneman sedan tagit hand om den vid Silfwercrantz' död några månader senare.

Vidare gav den turkiska konstvetaren Deniz Beyazit (nu verksam vid the Metropolitan Museum of Art i New York) en fördjupad analys av tavlans ikonografi, där hon försökte närmare precisera tavlans förhållande till å ena sidan västeuropeisk och å den andra osmansk-muslimsk bildtradition.

Hans Nordesjö gjorde en noggrann genomgång av tavlans inskrifter och gav exempel på de ibland stora svårigheterna som är förknippade med läsningen och tolkningen av dessa platsnamn och platsbeskrivningar.

Slutligen gav Mehmet Tütüncü (Research Centre for Turkish and Arabic World, Haarlem, Nederländerna) en överblick över Mekka-bilder sedan medeltiden och framåt och placerade Carolinas tavla i den traditionen. Med utgångspunkt i inskrifterna kunde han dessutom förklara bildens topografiska arrangemang och peka på dess närmast unika värde för dem som idag studerar Mekkas historia, eftersom staden har genomgått stora förändringar under 1900-talet.